Obildade idioter som hoppar på "min" poesi när jag citerar några av våra största poeter. Prata gärna skit om mig och min konst men rör inte mina idoler. Mina förebilder.
Jag har inte glömt den där idiotjournalisten som skrev ner min systers debutbok bara för att hans fru hade stött på mig i tre år. Men så ser det ju ut. Det vet alla, fast ingen vågar prata om det. Det är inte värt det. Om de som är satta för att granska makten inte tål att bli granskade, var har vi då hamnat?
För övrigt så nobbade jag den där hemska kvinnan i tre års tid. Skulle inte ha tittat på henne om hon så var den sista människan på jorden. Det var nog det hon tände på.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar