onsdag 3 september 2008

Berlin, Kreuzberg

Vi har hängt här i Kreuzberg hela dagen. Promenerat längs kanalen, druckit gott kaffe på underbart mysiga caféer, ätit god glass (sorbet) och nu sitter vi hemma hos A:s före detta och dricker whisky. Han och hans fru bor vid Schlesisches Tor, i en nyrenoverad vindsvåning nära det arabiska bageriet vid U-bahn. De sitter i köket och skrattar och pratar, jag har smitit in i arbetsrummet och lånar datorn. En stationär mac, jag trodde inte någon hade stationär dator längre. A:s före detta var skådespelare, men några år efter separationen med A så mötte han sin nuvarande fru - en tysk koreograf - och nu bor han alltså här i Berlin med henne. Jag har inte riktigt förstått vad han arbetar med, han är inte skådespelare längre, så mycket vet jag. Fast jag måste erkänna att jag inte är särskilt intresserad.

På måndag kväll ska vi till kulturrådet - hon har bjudit in Berlinverksamma konstnärer på salong. Jag hatar mingel. Men jag har lovat A att vi ska gå dit. Undrar om kvällens värdpar också ska dit.

Nu hör jag någon utanför dörren. Hoppas innerligt att det är A.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Kollar du någonsin, mot någon annan kvinna? ser viss fara i din besatthet av A.

Boris Trigorin sa...

A är den perfekta kvinnan för mig och vi har en ärlig relation, så ärlig som jag aldrig upplevt någon relation tidigare. Hon ger mig allt jag behöver.

Boris

Anonym sa...

Men vart finns passionen?

Boris Trigorin sa...

Passionen finns överallt, i alla delar av livet. Det gäller att ta tillvara på den. Att njuta. Att leva.

Boris

Anonym sa...

Ja men vart finns passionen mellan dig och a????

Jag förtsår att ni älskar varandt´ra, men er relation är så n´bunden för att ni delar många saker gemensamt, som kändisskap tex.

men passionen...har ni någonsin upplevt passion med en kvinna? om det bara är för några få minuter, den där brinnande intresset det där farliga det där som man bara vet att man inte ska närma men man kan inte, det där....man vet att allt kommer rasa, man vet att man kommer föstöra männikoliv, man vet i huvudet, men kroppen brinner...
man vill bara hålla i den kroppen och låta den pulsera..nej nu måste jag sluta skriva