Alfred, Alfred

Om jag någonsin ska bry mig det minsta om krutgubbspriset så måste världens största poet vinna det. Samtidigt så vill nog varken han eller jag det. Men det skulle bli en del underhållande intervjuer och kanske några legendariska live-framträdande om Dylan skulle vinna innan han blir gammal och dement. Jaja. Annars så hoppas jag på Oates eller Tranströmer. Om jag nu ska välja bland förhandsfavoriterna. Men egentligen har ju det där priset ingenting med litteratur eller konst att göra. Så jag släpper det. Har svårt att inte hålla mina glupska fingrar borta från de där ytligheterna. Snart ringer jag väl in och röstar på Melodifestivalen. Har jag tappat det?
Mästaren Dylan har INTE gjort det! Hans senaste är fantastisk.

Natt med A

A sover.
Hon ligger i sängen, i rummet bredvid och är vacker.
Jag sitter i fönstret med en cigarett och tänker.
Svag musik från stereon, den säger:

Well, I return to the Queen of Spades
And talk with my chambermaid.
She knows that I'm not afraid
To look at her.
She is good to me
And there's nothing she doesn't see.
She knows where I'd like to be
But it doesn't matter.
I want you, I want you,
I want you so bad,
Honey, I want you.